19 Januari
Nu har det gått ännu några dagar jag har hunnit bli 26 och det känns som alltid som att jag levt ett helt liv. En dag är oändlig med intryck och inre resor. Men jag står går, ler och är mätt med tak över huvudet.
Min födelsedag var fin även om barnet i mig vill ha kalas och mega frukost. Det blev en födelsedag på resa helt enkelt. Deborah kom och sjöng och fixade hela morgonen innan vi åkte iväg med den guide vi hyrt för dagen. Han körde sen runt oss i nationalparken. Det hela var ganska komiskt. Jag som älskar att upptäcka själv och hatar information och Deborah som vill göra allt i sin takt. Stackars guiden. Vi åkte till en lagun där det var för mycket fiskar och lönnfeta turister. Sedan åkte vi vidare till ett vattenfall där vi badade och solade. Naturen är verkligen helt maxad här. Sista stoppet var berget där vi skulle äta picknick. Jag hade önskat att få ha picknick på ett berg på min födelsedag… Avslutade dagen på terassen hemma i det hus som Deborah ordnat att vi skulle sova i. Det var så fint men det jag kommer minnas mest var Deborahs glädje när hon fick äta en ostboll, komiken i att vi hade en guide ens, att den lilla snälla man som skulle hjälpa oss vid vattenfallet sen stod och onanerade vid klippan mot oss (tror ni radikalfeministen i mig blev arg eller?!) och att vi hela dagen drog runt på en enorm sallad i 30 grader för att jag skulle äta picknick i solnedgången.
Min första dag som 26 var sen inte att leka med. Mådde inte så bra och grät på hotellet tills städaren kom med vatten med socker i. Få inte panik där hemma för att jag skriver att jag inte mådde så bra. Det är så mitt liv ser ut i bland och det är som det ska. Avslutade den dagen med att äta majskrokar och gick ner och åt själv på en lokal restaurang helt desperat efter att ge mig själv så jävla mycket god mat.
Idag fick jag med mig Deborah ut på en liten vandring igen och kom till ett magiskt ställe. Blir så förundra över naturen. Det är verkligen som att naturen själv skapat ett vattenland med små olika pooler och till och men en stor rutchkana i form av ett vattenfall. Där hängde vi runt i dag och tillslut åka den stora. Så nervös över min stackars rumpa som äntligen har sin vanliga färg och känsel efter att jag flyttpackat med raggsockor i trappan. Min rumpa dog idag med, men jag vågade. Flera gånger. Avslutade med att Deborah kommer ner med hål i trosorna, ena bröstet utanför och helt skakis efter en brutal landning. Fin dag. Vill flytta till denna staden, den har allt.
